点评:Pepe’s Bodega säljer in sig som en bar i Grekland, men i verkligheten är det mest en scen för ägaren själv – mannen, myten, mansbullen. Hans frisyr ser ut som en IKEA-påse knuten i nacken efter en dålig tvättdag, och tillsammans med det överdimensionerade skägget ser han mest ut som en misslyckad hipster som blev utkastad från Södermalm. Han struttar runt som om han ägde Mykonos, men lyckas knappt äga en barstol utan att den vinglar.
Att se ägaren “leda” stället är som att se en usel stand-up utan punchlines. Han ger order till personalen (de två stackarna som inte hunnit fly ännu) som om han drev ett femstjärnigt hotell, men i verkligheten rinner ölen långsammare än hans hårfäste.
Som grädde på moset maler han konstant om Djurgården – som om någon på en grekisk ö bryr sig om ett mittenlag som alltid hittar nya sätt att skämma ut sig i Europa. Gästerna sitter med drinkar som smakar diskvatten medan ägaren predikar om “storhet” som aldrig existerat. Djurgården är i hans värld kungar, men för alla andra lika relevanta som hans bar: ingen skulle märka om de försvann i morgon.
Och ja, han kan förstås inte släppa sin “Paradise Hotel-karriär”. En flopp så brutal att till och med TV4 Play verkar vilja sopa bort beviset. Men ägaren pratar fortfarande om det som om han var någon slags legend – fast i verkligheten minns folk honom mest som “killen med mansbullen som åkte ut snabbare än en välkyld shot”. Tillsammans med hans skägg, som ser ut att ha gömt fler hemligheter än hela PH-villan, blir han mer parodi än person.
Kort sagt: Pepe’s Bodega är inte en bar, det är en dålig live-show styrd av en mansbulle med storhetsvansinne, ett skägg som borde ha egen postadress, en obskyr kärlek till Djurgården och en realityflopp som borde ha glömts för länge sedan. En stjärna – och det är egentligen för snällt.
翻译:Pepe’s Bodega 以希腊酒吧的名义自诩,但实际上它更像是老板本人的舞台——他,他,他,他那个神话,他那顶男人发髻。他的发型就像洗了一天衣服后脖子上挂着个宜家包包,再加上浓密的胡须,他看起来更像个被赶出索德马尔姆的失败潮人。他昂首阔步,仿佛米科诺斯岛的主人,却连一张摇摇晃晃的吧台凳都勉强够得上。
看着老板“经营”这家店,就像在看一场没有笑点的蹩脚单口喜剧。他像在经营一家五星级酒店一样指挥着员工(那两个还没来得及逃走的可怜家伙),但实际上啤酒的流速比他的发际线还慢。
更糟糕的是,他不停地谈论动物园岛——仿佛希腊岛上有人会关心那些总能在欧洲找到新花样让自己难堪的中产阶级似的。客人们端着喝起来像洗碗水一样的酒,而老板却在宣扬着从未存在过的“伟大”。在他的世界里,动物园岛是王者,但对其他人来说,它们就像他的酒吧一样重要:即使它们明天消失,也没人会注意到。
没错,他当然无法放弃自己的“天堂酒店生涯”。这场惨败如此惨烈,就连TV4 Play的节目似乎都想抹去证据。但老板仍然谈起这件事,仿佛自己是个传奇人物——尽管实际上,人们最记得他是“那个梳着男士发髻、比一杯冰镇烈酒还快就走的家伙”。再加上他那胡子,似乎藏着比整栋PH别墅还要多的秘密,他更像是一个滑稽的模仿者,而非真正的人物。
简而言之:Pepe’s Bodega 不是酒吧,而是一场糟糕的现场表演,由一个自命不凡的男人经营,他梳着发髻,自以为是,胡子都该有自己的邮政地址,对动物园岛有着一种不为人知的爱,以及一个早就该被遗忘的真人秀败笔。一个明星——其实这么说也太客气了。